Referenser

Mats Karlsson fick kämpa med att höra vad människor sa och fick alltid placera sig så att ingen satt på hans högra sida. Om inte det gick hängde han inte med i konversationer och kände att han missade vad som sas. Nu har han den trådlösa mikrofonen Roger On och den gör stor skillnad i hans liv.

Mats Karlsson har hört riktigt dåligt på höger öra ända sedan han var ung men för bara något år sedan märkte han plötsligt att hörseln även på det andra örat blev sämre. Det fick honom att börja använda hörapparaten som legat oanvänd i en låda i åtta år.
– Jag tyckte att det var pinsamt att ha den på, men till slut accepterade jag situationen och insåg att den var nödvändig.

Men i och med att hörseln numera är påverkad på båda öronen märkte Mats att den totala hörselupplevelsen påverkades till det sämre och han hörde riktigt dåligt om det var buller omkring honom. Hörapparaten räckte helt enkelt inte till.

– Det var riktigt besvärligt. Jag kunde inte ha människor på min högra sida utan var alltid tvungen att se till att alla satt på min vänstra sida. Om inte det gick var det jättejobbigt, jag hängde inte med i konversationer och missade vad som sas.

Han kom i kontakt med audionom Johan Nordquist som rekommenderade honom att testa den trådlösa mikrofonen Phonak Roger ON iN v2. Den kan placeras på ett bord, hållas i handen av användaren eller bäras av en talare. Och den är utformad för att ta upp tal även om det är buller eller lite avstånd till den som talar.

– Jag ville verkligen ha den men stötte på patrull hos Försäkringskassan som inte tyckte att min hörselskada var tillräckligt allvarlig, jag hörde ju trots allt lite på vänster öra. Det var frustrerande men Johan hjälpte mig att förhandla och visste vad som var viktigt att understryka i ansökan. Efter sju månader blev jag beviljad mikrofonen.

Nu har det gått två månader och Mats använder den dagligen.

– Jag har den alltid med mig och lägger den på bordet när jag har möten, eller när jag fikar med mina kollegor. Den är också väldigt bra att ha i matsalen, för det är riktigt skramlig miljö där och jag skulle inte höra vad människor sa utan den.

Till de som tvekar att använda hörapparat och andra hörhjälpmedel säger Mats att man verkligen måste ge det en chans.

– Mitt råd är att se till att använda sin hörapparat. I början låter det lite konstigt men man vänjer sig vid att ljudet förstärks på ett särskilt sätt. Själv är jag överraskad över hur bra mina nya hörhjälpmedel faktiskt funkar!

Marie-Louise Eriksson, projektledare och analytiker på Energimarknadsinspektionen i Eskilstuna, började märka av hörselproblem redan i 50-årsåldern. Med tiden blev det blev ansträngande att hänga med och ibland svårt att höra – tills hon fick hjälp av audionom Johan Nordquist och ett kompletterande hörselhjälpmedel.

Marie-Louise Eriksson var 56 år när hon började använda hörapparater. Även om det var en omställning i början, var det ändå ett lyft, främst på jobbet. Men efter ett par år märkte hon att hörapparaterna inte räckte till för att klara av utmaningarna i arbetslivet.

– När det var många personer vid bordet blev det extra besvärligt, framförallt när jag skulle leda möten. Det blev tydligt att hörapparaterna inte var tillräckliga.

Hon visste inte vilka hörselhjälpmedel som fanns att tillgå, men då kom hon i kontakt med audionom Johan Nordquist.

– Han rekommenderade mig den trådlösa mikrofonen Phonak Roger On iN v2. Den riktar ljudet mot den som talar och överför det direkt till hörapparaterna. Det har varit en fantastisk hjälp.

Att få hjälpmedlet beviljat av Försäkringskassan var dock inte alldeles enkelt.

– Jag frågade handläggaren rakt ut: “Hur tänker ni att jag ska sköta mitt jobb om jag inte får hjälpmedlet?”. Johan var otroligt stödjande och hjälpte mig med tekniska underlag som hörselkurvor. Till slut beviljades hjälpmedlet och jag är väldigt tacksam för hans insats.

Med mikrofonen har Marie-Louise kunnat hantera både stora och små möten mycket bättre.

– Nyligen hade jag diskussioner med en grupp på 15 personer under en konferens. Tack vare mikrofonen kunde jag höra alla tydligt utan att behöva fråga om hela tiden. Det har också minskat min spänningsvärk eftersom jag inte behöver anstränga mig lika mycket för att höra.

Hon uppskattar särskilt att hjälpmedlet fungerar i olika miljöer.

– Den stora skillnaden är att jag numera kan hänga med och inte behöver anstränga mig lika mycket. Jag måste ju kunna höra vad folk säger för att kunna leda diskussioner och helt enkelt göra mitt jobb.

Marie-Louise uppmuntrar andra att inte ge upp om det är svårt att få hörselhjälpmedel beviljat.

– Var envis och kom med tydliga argument. Det kan vara en kamp, men det är värt det. Rätt hjälpmedel gör enorm skillnad!

Text: Colette van Luik

För två år sedan bestämde sig Sandra Markström Fredriksson för att skaffa hörhjälpmedel på arbetsplatsen. Att jobba som sjuksköterska med bullrande maskiner under operationer gjorde att hon ibland missade vad läkarna sa. Och det hände att hon fick fick fråga kollegorna i efterhand vad som diskuterats på möten. Nu hör hon bra och har fått sin energi tillbaka.

– Det enda jag ångrar är att jag inte tog tag i det här tidigare, säger Sandra Markström Fredriksson. Hon menar att hennes liv förändrats efter att hon fick hörhjälpmedel att använda på jobbet.

Problem med hörseln kom redan i 11-årsåldern och då fick hon sina första hörapparater. På gymnasiet gick hon en särskild skola för döva- och hörselskadade där hon fick alla hjälpmedel hon behövde, som hörselslingor vid bänkarna och gå i en klass med färre elever.

– När jag sedan pluggade till sjuksköterska gick det också bra. Föreläsarna hade ofta mikrofoner och även grupparbeten med mina klasskamrater funkade.

När hon sedan började jobba som operationssjuksköterska hade hon inga hjälpmedel, vilket stundvis var svårt.
Fick gissa ibland
– Jag uppfattade det mesta som sas, men när olika maskiner bullrade under operationerna hände det att jag fick gissa. Läkarna fick ibland repetera vad de sa och jag ansträngde mig för att höra. Det tog mycket energi och gjorde att jag var helt slut på kvällarna när jag kom hem.

När hon var mammaledig för två år sedan bestämde hon sig för att ta tag i saken och kontaktade audionom Johan Nordquist. Hon insåg att hon behövde ett komplement till sina hörapparater.

– Han gick igenom vilka olika typer av hörhjälpmedel jag skulle kunna ha nytta av. Det blev en bordsmikrofon som heter Phonak Roger Table Mic II iN. Sedan hjälpte han mig att fylla i ansökan till Försäkringskassan, som efter en massa om och men beviljade mig att prova dessa hjälpmedel på jobbet.

När hon deltar i ett större möte lägger hon ut de båda mikrofonerna som hör till utrustningen på bordet, gärna så långt ifrån varandra som möjligt. Mikrofonerna har sedan förmågan att fokusera på en talare åt gången och anpassar sig automatiskt efter växlande bakgrundsbuller,

Man kan rikta mikrofonerna
– De fungerar som en tratt, så när en person pratar skärmar mikrofonen av resten av ljudet i rummet och “suger” i sig vad den personen säger. Och man kan ställa in själv hur man vill rikta mikrofonerna. Det gör jag till exempel under operationer när jag sitter bredvid läkaren. Då tas bara ljudet från läkaren upp och prat från mig själv blir inte lika starkt.

Även när hon är ensam med en patient i ett mottagningsrum har hon nytta av hörhjälpmedlet.

– Då behöver jag inte rikta den och ofta fungerar det jättebra. Men ibland är det svårt att höra patienter om de mumlar och det kan vara svårare att uppfatta kvinnor med ljusa röster.

På vilket sätt blev livet bättre med hörhjälpmedel?

– Det är en befrielse att inte längre vara utmattad och dränerad på energi efter jobbet. Jag kan hämta min son på förskolan och ha ork att göra saker med honom.

Slipper känna pressen
– Och jag känner mig fri som inte behöver fråga kollegor i efterhand vad som sas på möten. Eller riskera att uppfattas som nonchalant av patienter för att jag kanske inte svarar om de undrar över något. Jag slipper känna pressen och undra vad andra tycker om mig. Nu kan jag slappna av och vara mig själv.

Hennes råd till andra är att inte vänta lika länge som hon gjorde med att söka hjälp – och inte låta sig nedslås om man, som hon, till en början får avslag från Försäkringskassan.

– Först blev jag ledsen och tänkte att jag inte var berättigad att få hjälp, men Johan Nordquist stöttade mig och guidade mig rätt. Han såg till att jag fick göra ytterligare några hörseltester och hjälpte mig att göra en ny ansökan, som till slut beviljades. Han är engagerad i sina patienter och brinner verkligen för att det ska bli så bra som möjligt.

För två år sedan bestämde sig Sandra Markström Fredriksson för att skaffa hörhjälpmedel på arbetsplatsen. Att jobba som sjuksköterska med bullrande maskiner under operationer gjorde att hon ibland missade vad läkarna sa. Och det hände att hon fick fick fråga kollegorna i efterhand vad som diskuterats på möten. Nu hör hon bra och har fått sin energi tillbaka.

– Det enda jag ångrar är att jag inte tog tag i det här tidigare, säger Sandra Markström Fredriksson. Hon menar att hennes liv förändrats efter att hon fick hörhjälpmedel att använda på jobbet.

Problem med hörseln kom redan i 11-årsåldern och då fick hon sina första hörapparater. På gymnasiet gick hon en särskild skola för döva- och hörselskadade där hon fick alla hjälpmedel hon behövde, som hörselslingor vid bänkarna och gå i en klass med färre elever.

– När jag sedan pluggade till sjuksköterska gick det också bra. Föreläsarna hade ofta mikrofoner och även grupparbeten med mina klasskamrater funkade.

När hon sedan började jobba som operationssjuksköterska hade hon inga hjälpmedel, vilket stundvis var svårt.
Fick gissa ibland
– Jag uppfattade det mesta som sas, men när olika maskiner bullrade under operationerna hände det att jag fick gissa. Läkarna fick ibland repetera vad de sa och jag ansträngde mig för att höra. Det tog mycket energi och gjorde att jag var helt slut på kvällarna när jag kom hem.

När hon var mammaledig för två år sedan bestämde hon sig för att ta tag i saken och kontaktade audionom Johan Nordquist. Hon insåg att hon behövde ett komplement till sina hörapparater.

– Han gick igenom vilka olika typer av hörhjälpmedel jag skulle kunna ha nytta av. Det blev en bordsmikrofon som heter Phonak Roger Table Mic II iN. Sedan hjälpte han mig att fylla i ansökan till Försäkringskassan, som efter en massa om och men beviljade mig att prova dessa hjälpmedel på jobbet.

När hon deltar i ett större möte lägger hon ut de båda mikrofonerna som hör till utrustningen på bordet, gärna så långt ifrån varandra som möjligt. Mikrofonerna har sedan förmågan att fokusera på en talare åt gången och anpassar sig automatiskt efter växlande bakgrundsbuller,

Man kan rikta mikrofonerna
– De fungerar som en tratt, så när en person pratar skärmar mikrofonen av resten av ljudet i rummet och “suger” i sig vad den personen säger. Och man kan ställa in själv hur man vill rikta mikrofonerna. Det gör jag till exempel under operationer när jag sitter bredvid läkaren. Då tas bara ljudet från läkaren upp och prat från mig själv blir inte lika starkt.

Även när hon är ensam med en patient i ett mottagningsrum har hon nytta av hörhjälpmedlet.

– Då behöver jag inte rikta den och ofta fungerar det jättebra. Men ibland är det svårt att höra patienter om de mumlar och det kan vara svårare att uppfatta kvinnor med ljusa röster.

På vilket sätt blev livet bättre med hörhjälpmedel?

– Det är en befrielse att inte längre vara utmattad och dränerad på energi efter jobbet. Jag kan hämta min son på förskolan och ha ork att göra saker med honom.

Slipper känna pressen
– Och jag känner mig fri som inte behöver fråga kollegor i efterhand vad som sas på möten. Eller riskera att uppfattas som nonchalant av patienter för att jag kanske inte svarar om de undrar över något. Jag slipper känna pressen och undra vad andra tycker om mig. Nu kan jag slappna av och vara mig själv.

Hennes råd till andra är att inte vänta lika länge som hon gjorde med att söka hjälp – och inte låta sig nedslås om man, som hon, till en början får avslag från Försäkringskassan.

– Först blev jag ledsen och tänkte att jag inte var berättigad att få hjälp, men Johan Nordquist stöttade mig och guidade mig rätt. Han såg till att jag fick göra ytterligare några hörseltester och hjälpte mig att göra en ny ansökan, som till slut beviljades. Han är engagerad i sina patienter och brinner verkligen för att det ska bli så bra som möjligt.

Det var till slut Ylva Sjöbergs vänner som fick henne att söka hjälp för sina hörselproblem. De frågade om verkligen hörde vad de sa, hon verkade ha svårt att hänga med i konversationerna… Även om det satt långt inne, ångrar hon sig inte en sekund. Tack vare sina hörhjälpmedel har det blivit lättare på jobbet och hon hör vad omgivningen säger.

Ylva Sjöberg var inte säker på att hon verkligen hörde dåligt. Hon hade tinnitus sedan tidigare och trodde att det kanske var på grund av högt blodtryck som det också susade i öronen. Det var först när hon sökte läkare för att suset vägrade ge med sig som det upptäcktes att hon har en ärftlig typ av hörselsjukdom. Samma typ som även hennes pappa har.

– Det var inte så tydligt för mig att jag hade en hörselskada, men mina vänner frågade ibland om jag verkligen hörde vad de sa. De tyckte att jag verkade ha svårt att hänga med när de pratade… Jag är glad för att de var så ärliga, för jag förstod nog inte riktigt själv hur det var fatt. Det var ju mest i större sällskap som jag hade problem, tyckte jag.

Hon blev remitterad till en hörselklinik i Eskilstuna och fick hörapparater utprovade.

Inte kul att krypa till korset

– Det var oerhört jobbigt på så många olika plan. Det var inte kul att behöva krypa till korset och inse att jag inte var fullt funktionsduglig, att jag hade ett handikapp. Och så var jag fåfäng och gömde hörapparaterna bakom håret. Men med tiden slutade jag med det, det är ju faktiskt inget att skämmas över.

Efter ett tag råkade Ylva av en slump se en annons på Facebook för Johan Nordquist Hörselkonsult och tänkte att det kunde vara något för henne. Som hörselskadad vet man ju inte alltid vad det finns för hörhjälpmedel och vad man kan ha nytta av, menar Ylva.

– Johan tog reda på hur jag jobbade och vad mina behov av hjälpmedel var. Han gav förslag på olika sorters utrustning som jag kunde prova och hjälpte mig sedan vidare i processen.

Det har blivit lättare att hålla i möten

Försäkringskassan bekostade bordsmikrofonerna Table Mic II iN och Ylva säger att de underlättar mycket i hennes arbete.

– Jag minns första gången jag använde bordsmikrofonerna, det var en enorm skillnad mot innan och fantastiskt att kunna hänga med i vad alla sa. Det har blivit bättre på jobbet och lättare att hålla i möten. Att kunna delta i samtal gjorde att jag kände mig som en “vanlig” människa. Jag insåg då hur dåligt jag faktiskt hade hört innan. Det känns toppen med mina hjälpmedel och de fungerar bra.

– Det som är så skönt med Johan är att han är påläst och hänger med i utvecklingen. Som patient är det svårt att sätta sig in i den världen och även ha koll på sina rättigheter. Jag fick en enorm hjälp av honom och han såg till att jag fick allt som jag har rätt till. Han vill patienterna väl och gör jobbet med hjärtat.

Gunnar Lange, 82 år, hade länge haft hörselproblem och insåg till slut att det gick ut över hans sociala liv. Han hörde inte längre vad vännerna vid bridgebordet sa. Han tittade på deras munnar och försökte uppfatta vad de pratade om, men vågade inte fråga. När han fick nya hörhjälpmedel blev han plötsligt en i gänget igen.
Gunnar Lange har haft hörapparat i över 20 år, men med åren blev hans hörsel allt sämre. Gunnar, som är en social person, fick svårt att hänga med i framförallt sociala sammanhang.
– När jag umgicks med kamrater, gick på restaurang eller deltog i styrelsemöten i boendeföreningen blev jag tystare och tystare. Man går inte in i diskussioner när man inte hör vad andra säger. Att vara utan hörsel i sociala sammanhang är hemskt, man blir så isolerad.

Gunnar var inte främmande för att skaffa hörhjälpmedel och hade en fjärrmikrofon, perfekt för samtal mellan två personer. Mikrofonen satte han på sin frus krage när de åkte bil så att hon slapp skrika. Och så hade han ett hörapparattillbehör som gjorde att han kunde se på tv utan att behöva skruva upp ljudet på högsta volym.

Umgänget med vänner i större grupp fungerade inte
Men det var allt det andra, umgänget med vänner i större grupp som inte fungerade. På hörselcentralen på lasarettet rekommenderade man honom till slut att kontakta en audionom, alltså en expert på hörhjälpmedel. Han fick tips om Johan Nordquist Hörselkonsult i Eskilstuna och vände sig till honom. Johan rekommenderade hjälpmedlet Phonak Roger On, en mikrofon med riktverkan.

– Johan visade mig utrustningen och förklarade hur den fungerar. Sedan demonstrerade han genom att lägga ut “Roger” på bordet och ställa sig en bra bit ifrån mig, vid kortändan av ett långbord, och prata i normal samtalston. Jag blev imponerad över hur bra jag plötsligt hörde. Sedan kom han hem till mig och visade hur jag skulle använda hjälpmedlet och gav lite tips och råd. Utöver Phonak Roger On ingick också ett par formgjutna öronproppar.

– Öronpropparna gav ett mycket bättre ljud än de gamla som jag hade förut. Det är effektiva proppar som inte släpper in andra ljud och som heller inte läcker ljud.

Gunnar såg fram emot att spela bridge med vännerna igen, och det blev lite mer emotionellt än han räknat med.

– Jag la ut “Roger” på bordet och plötsligt var allt som förr. Mina vänner sa att jag var tillbaka igen, nu kunde de prata med mig som vanligt och jag hörde allt de sa.

Har du något råd att ge andra i samma situation som du varit i?
– Gå och testa din hörsel, vänta inte. Ta emot den hjälp som finns, och är du inte nöjd, leta vidare. Jag har blivit lite av en reklampelare för min “Roger”, jag kan inte nog understryka hur skönt det är att höra bra igen.

– Men jag vet också att det är ett känsligt område. Många förnekar att de har problem och söker inte hjälp, vilket är väldigt tråkigt. Jag vet hur det är att känna sig utanför och vara oinformerad. Det är inte roligt.

– Jag är så glad över mina hörhjälpmedel, den känslan önskar jag att alla med hörselproblem får uppleva.